Att bli eller inte bli - äldre alltså
Begynnaren erkände igår att han också ålderskrisar. På tiden tycker jag! Jag har de senaste åren gjort mitt bästa för att provocera fram en lite kris och nu verkar jag ha lyckats. Det har stört mej något fruktansvärt att en 31åring inte krisar när jag, som sagt, har krisat sen jag blev 18. Så jag har tagit alla chanser att kalla honom gammal och gaggig. And victory is finally mine!
Dagens moodswing
Ålderskris - komplett med
emo-hår och för mycket
kajal
Nytt läge
En ny president kan bara ta några steg åt rätt riktning och kanske skapa bättre förutsättningar, men det är folket som måste förändras. Konsumtionskulturen i USA är helt galen, man har spenderat långt över sina tillgångar, till exempel hörde jag att man har i snitt 8 kreditkort per person.
Obamas slogans är Change we can believe in, och Yes we can. Jag hoppas att man i USA lyssnar, speciellt på delen om WE. The Change kommer bara om alla hänger med.
Puss nu
Civilkurage???
Han hade en påse med en blomma med sig, och kassörskan lät honom gå före i kön för hon ville bli av med honom. Han köpte ett frimärke, som han skulle sätta på ett vykort som var fullplitat med skakiga bokstäver. Han slickade på frimärket och försökta fästa det på kortet, men det gick inte. Frimärket rullade ihop sig och det blev stora blodfläckar på kortet. Frustrationen osade kring honom. Det var synd om honom, jag ville hjälpa till...men det gjorde jag inte. För han var full, det var en ölflaska som han hade tappat i golvet. Man vet ju hur det är med alkisar.
Så jag tittade åt ett annat håll, och låtsades att rörelserna brevid mej kom från ett frustrerat dammkorn.
Ojrå
1 september skall jag börja en ny kurs, religion och politik. Det känns väldigt tråkigt att inte få hänga med mina härliga antropologikursare lika ofta. Vi blev ett spexigt gäng tillslut. Men kanske finns det några trevliga personer till i Göteborg som man kan hitta. Eller så börjar jag lägga lite energi på de polare jag redan har... Har den senaste tiden kommit fram till att jag är en usel vän som inte håller kontakten med mina vänner. Och nu snackar vi inte ytliga bekantskaper utan vänner som jag haft hela livet, eller åtminstone i många många år.
FÖRLÅT!
Äh, nu tar vi nya tag inför hösten. På alla fronter.
Puss nu
På fest. I mina finaste kläder.
Under ytan
Så mycket enklare det hade varit om man hade haft en dröm om att bli läkare eller frisör eller något. Allt är så väldigt abstrakt och flytande i min hjärna, och det känns som att jag inte är NÅGOT. Jag bara är. Och det kan ju vara skönt och befriande på ett sätt, men det är också fruktansvärt stressande och påfrestande att inte veta var eller vad man är om ett år, eller för den delen ett halvår. Framtiden är så suddig och skrämmande osäker.
PS: Jag fick just veta att jag har fått VG på hela senaste kursen! Första kurs-vg't för mej, och jag är sjukt nöjd. Satt och flinade och glodde på mailet i säkert 10 minuter.
Story of my life
Först nu har vi tagit tag i detta. 1 vecka innan vi åker. Och vi har insett att det absolut billigaste vi kan komma undan med ligger på ca 250kr per person och natt. För enbart sovplats. Med mat och transport och vissa nöjen kommer vi komma upp i kanske totalt 600 per dag, om vi har tur.
Denna resa kommer alltså gå på minst 8000 per person. För en vecka. Med boende på billiga hotell. Och vi har inga pengar.
Är vi lite naiva, månne?
Gräset är alltid grönare någon annan jävla stans.
Helgen har spenderats på segelbåt, jag har både bättrat på brännan och badat i havet. Lovely!
På fredag är det återträff med gamla gymnasieklassen. Skall bli sjukt kul att träffa alla människor, vissa har man ju inte sett sen studenten för tre (TRE!) år sedan. Mycket kan hända på tre år. Jag har hunnit med ett och ett halvt år på universitet, flyttat två gånger, förlovat mej, festat, utforskat charterkulturen, och en massa annat strunt.
Undrar vad som har hänt med alla andra? Vad jag vet är vissa färdigutbildade, vissa har bott utomlands i flera år, vissa har rest jorden runt, vissa har fått barn. Och vissa har precis som jag velat runt på olika universitetskurser.
Man får ju ångest. Tänk vad mycket man har missat.
Men å andra sidan, tänk vad kul man har haft.
Fylleidyll
Efter finalen nådde alkoholintaget oanade höjder. Alla lyckades bli extremt ankomna, och begynnaren blandade shots med päronvodka och timjan. Jag svepte dyr whisky.
Klockan tickade och solen började gå upp på himlen. Folk började droppa av.
Det är här jag vill frysa bilden.
Tänk er en balkong helt dränkt i sol. Klockan är 8. Två människor som är så där härligt fnissiga och sega och kärleksfulla. En stor filt på golvet. Såpbubblor. Vattenflaskor. Djupa samtal om livet och allt annat.
Är det inte fint?
(Sen gick vi och la oss och sov till 4 på eftermiddagen)
Nosce te ipsum
Jag måste helt enkelt vara jävligt smart. Oooh jäss.
I blame you, Henrik Schyffert!
Som ett exempel så diskuterade jag och K Agneta "Deepak Chopra är min homeboy" Sjödin. Jag står inte ut med henne! Jag kan inte göra något åt det, men helt automatiskt börjar det flyga elakheter och spydigheter ur mej.
Tror ni inte, innerst inne, att hon faktiskt har haft stor positiv påverkan på folk? Tror ni inte att hon med sina (löjliga och fullständigt överpretentiösa blaha-)böcker faktiskt har hjälpt folk?
Vi kan bara inte se eller förstå det, eftersom vi är ironiker. Elaka, tykna och spydiga människor som tror att vi är bättre än alla andra. Är det inte egentligen vi som borde skärpa oss? Agneta försöker ju bara vara snäll. (och tjäna pengar på stackars lättköpta människor. Oops.)
Strukturalist, ja visst!
Pratade med min kära vän bittermandeln här om dagen. Vi diskuterade lite om midsommar, och kom plötsligt på en rolig grej! Det är nämligen så att det har uppstått ett mönster i hur vi firar midsommar tillsammans.
Midsommar för två år sedan var en riktig röjarskiva. Alla utom begynnaren, som i princip var nykter, var out of control. Jag spydde jordgubbar i en papperskorg, och var helt övertygad om att det var blod. Emma (alltså bittermandeln) dansade naken i en pöl av screwdriver.
Förra midsommarafton var rollerna ombytta. Det var Emmas tur att spy, inte i en papperskorg dock. (Eftersom hon låg på badrumsgolvet så var toaletten mycket mer nära tillhands) Begynnaren var helt väck, och sprang omkring naken. Jag var nykter.
Jag och Emma kom således fram till att denna midsommar är det jag som skall vara naken, begynnaren som skall spy och Emma som skall vara nykter.
Vet inte om jag känner mej helt bekväm med den här vetskapen. Men det är väl helt enkelt så att jag måste inse, i Levi-Strauss anda, att detta är ett undermedvetet universellt mönster för att fira midsommarafton. Antar att detta är något jag måste leva med, det är väl en cykel som kommer att pågå under resten av mitt liv.
Jaja, vad är väl en midsommar utan lite skandaler.
FEAR!
Som ett exempel var jag när jag precis fått mitt första visa-kort rädd för att betala med det i butiker där man verifierar med kod i stället för sin namnteckning. Jag var rädd för att jag inte skulle förstå hur man gör och bli utskrattad av expiditen. Jag har också varit rädd för att ringa till banken och att åka tåg.
Just nu kommer jag inte på mågot jag är rädd för. Är mitt liv slut nu? Har jag gjort allt nu? Finns det inget spännande kvar?
Eller, hemska tanke, är jag vuxen nu?
Det går jag helt enkelt inte med på. När jag kommer hem ikväll skall jag lyssna på Aqua, kolla på disneyfilm och ha på mej mina rosa moonboots. Det är mitt rätta element!
(Jo, jag har fortfarande en fasa kvar. Att bli vuxen. Skönt)
Ägg ägg ägg
Mitt förhållande till ägg är...ambivalent.
Ägg är gott. Ägg är nyttigt. Ägg är den bästa frukosten och det bästa mellanmålet. De går att ta med på utflykt.
Men...ägg är ju egentligen det äckligaste som finns.
Har ni märkt att ibland är det något äckligt klet på äggskalen i kartongen. Är det hönans bajs? Eller något ännu värre?
Är ägg egentligen hönans mens? Jag menar, ett obefruktat ägg som måste komma ut...Hua!
Ibland mär man knäcker ett ägg är det inte äggula i det - utan blod!
Den där lilla strängen som är i ägget, är det den som skulle bli kycklingens navelsträng? (har kycklingar navelsträng..?)
Är det samma sak att äta ägg som att äta ett foster? (Får jag bjuda på lite hönsfoster-toddy?)
Ja, ni ser. För att kunna äta ägg har jag skapat vissa ritualer. Först måste äggen kokas i minst 7 minuter, så dom inte blir lösa. För det är äckligt. Sedan måste man dela dem på mitten innan man kan äte dem, för att vara säker på att det verkligen är äggula och inte blod i. Sedan måste man ha mycket kaviar på.
Nu har jag bara en fråga till. Har jag tvångstankar???
Döden, aldrig och för evigt.
Jag lever mitt liv i någon sorts bubbla av förnekelse. Det finns inte mycket som jag inte skulle kunna trycka undan och begrava i mitt sinne. Men ibland händer det saker som pickar hål på min sköna förnekelsebubbla, och när jag igår fick reda på att Heath Ledger har avlidit blev det en liten spricka. Jag mådde inte alls bra, vilket ju är konstigt eftersom vi pratar om en person som jag aldrig träffat eller egentligen inte vet någonting om.
Jag har funderat på det där, och kommit fram till vad det är jag är mest rädd för i hela världen. Det är ALDRIG, och när saker försvinner FÖR EVIGT. Heath Ledger kommer aldrig mer finnas, han är borta för evigt. Hur kan någon som fanns i förrgår inte finnas längre? Vara helt försvunnen? Aldrig mer finnas?
Att saker är på ett sätt, och aldrig kommre bli på något annat sätt, det är läskigt. Det är när det inte finns minsta rum för förändring eller förbättring som jag blir galen.
Okej, detta kanske låter flummigt, men det sanningen. Sanningen som jag för det mesta lyckas trycka undan, men som just idag är obehagligt närvarande.
Insikt 2.0
Har så sjukt mycket saker som ligger och släpar just nu. Vet inte hur jag skall hitta energi att ta tag i allt. Redbull kanske. Hur blev det så här? Jag är ju egentligen ambitiös och har gigantiska krav på mej själv. Jag tror att jag är bäst på allt, men hur skall man kunna vara det om man inte orkar anstränga sig och satsa lite. Fy vad jag är missnöjd med mej själv just nu. Jag borde ge mej själv utegångsförbud eller indragen veckopeng eller något.
Någon som har lite motivationstips? Snälla? Börjar starkt tvivla på min egen kapacitet här...
Jaja. Ångesten skyller jag på Florence Valentin. Resten är mitt eget fel.
Dagens upplägg
Denna lördag har börjat som alla andra lördagar. Sitter vid mitt köksbord, begynnaren ligger och sover i sängen och jag har precis löst melodikrysset med stor hjälp från google och mina päron. Lyssnar på Killing the blues med nedan nämnda genier. Frukost bestod av yoghurt med hasselnötter. Solen skiner.
Ska möta mor, far och lillasyrran utanför liseberg om ett par timmar för lite mys och julbord. Sen skall jag spendera kvällen med mej själv, Little miss Sunshine och en liten appletini. Begynnaren är på julbord med jobbet. Kanske poppar jag lite popcorn, kanske inte. Kanske bjuder jag över en vän, kanske inte. Kanske går jag och lägger mej tidigt, kanske inte. Life is good, mina vänner. Life is good.
Led Zeppelin
I natt spelade Led Zeppelin tillsammans för första gången på väldigt länge. Gubbarna är runt 60 hela gänget, och trummisen är den avlidne originaltrummisens son. Konserten har tydligen varit inget annat en en succé.
Det pratas om att de eventuellt skall göre en turné. Jag vill bara tala om för er att det finns inte mycket jag inte skulle kunna göra för att få tag på en av de biljetterna. Jag skulle till och med äta älgtunga.
Releaseparty och funderingar
Idag, på lunch med klasskompisar, satt vi och filosoferade. Om alla Kineser skulle sätta sig i knät på varandra, hur hög skulle stapeln bli då? Hur mycket skulle den väga? Och hur mycket skulle det låta när stapeln rasar? Hur stor kikare skulle det behövasför att den översta i stapeln skulle kunna kolla ner på en bioduk? Skulle den översta personen kunna andas eller befinna sig utanför atmosfären? Viktiga socialantropologiska funderingar. Inga konstigheter.
Ja, jag är lite trött och ofokuserad idag.
Gais- hemlig klubb?
Ja, i alla fall, så händer det titt som tätt att jag går helt fridfullt på stan och en man passerar mig och viskar sådär i förbifarten "snygg halsduk". Viskar verkligen, som om det var något hemligt. Detta har fått mej att fundera; är gais egentligen någon sorts hemlig sammanslutning? Är det egentligen inte fotboll de pysslar med i gais, utan något helt annat? Spionage kanske? Eller terrorism? Vad är det egentligen jag representerar? Hmm...
Dålig, sämre, sämst
Jag är sämre på att hålla kontakten. Jag ringer aldrig mina vänner. Dom måste tro att jag inte bryr mej om dem, men inget kunde vara mer fel! Hoppas dom känner mej och vet hur jag funkar. Om inte, här kommer ett allmänt utrop: Jag älskar er!
Jag är sämst på självdiciplin. Jag har en stor hemtenta som skall vara klar till på torsdag och vad gör jag? Sitter och bloggar.
Ozzy, the dusty cat
