HelloAnna

Idag, på spårvagnen ut i ghettot, såg jag en sak. Det var en mamma med sin lille son. Sonen var 13 månader (sa mamman alltså) och satt i en rosa barnvagn. Han hade rosa mössa, vita skor med rosa små blommor på och en grön jacka med rosa detaljer. Detta påminde mej om en debatt som förts på en blogg här på blogg.se, nämligen om det är rätt att klä sin unge i rosa om det är en tjej och blått om det är en kille. Vissa menar att genom att klä pojkar i pojkiga färger och vice versa tvingar man in barnet i en redan fastställd identitet. Alltså att killar i tuffa slitstarka jeans med grävskopor och bilar på och tjejer i rosa t-shirtar med fjärilar och volanger tvingas att klä i sig könsroller som kanske är fel för dem.
På den här bloggen menar vissa att det är dåligt, och att det är något som är typiskt för folk utan akademisk utbildning att tvinga på sina barn könsroller. Andra menar att det inte påverkar barnen alls, och argumenterar för att få klä sina döttrar i tyllkjolar och spets.
Jag har funderat på detta, och jag vet inte riktigt vad jag tycker. Jag undrar om det inte är så att tjejer som uppför sig självsäkert och stöddigt, alltså "manligt", ses som jobbiga, pushiga och otrevliga. På samma vis så ses killar som inte är kaxiga och typiskt manliga som svaga. Tjejer som är tjejiga och killar som är manliga är helt enkelt trevligare.
Jag menar absolut inte att försvara att det är på detta viset, utan vil bara påpeka att det är så här vårat samhälle ser ut och att man som tjej ibland tjänar på att vara riktigt tjejig och vice versa.
Jag tror att om man försöker lura i sina barn att tjejer och killar är helt likadana så gör man sitt barn en björntjänst. Vi är ju inte helt likadana! Boys will be boys och allt det där ni vet. Enligt mej borde man i stället lägga energi på att lära dom små barnen att tjejer och killar är olika, men lika bra för det. Pojkar som vill leka med dockor är lika bra som pojkar som vill spela fotboll. Tjejer som bara vill leka med bilar är lika bra som tjejer som vill leka med barbies. Olikheter är bra, inte bara mellan könen utan även mellan kulturer, religioner och personer. Olikheter ska vi ta vara på!
Vi vinner på att se på helheten och inte attackera små detaljer som kläder och annat.

Och sen kan man ju fundera på vad mamman på spårvagnen tycker om detta. Hon kanske helt enkelt gillar rosa.